Välkomna

Här presenterar jag min debutroman Brf Kramsnö. Det tog sju år, tre omstarter och tjugotalet refuseringar innan ett bokförlag äntligen visade intresse för manuset. Bokförlaget heter Ekström & Garay och jag ska be att få återkomma med min tacksamhet till dem på sidan ”Tack och tillägnan”.

Har ni läst boken? Baksidan åtminstone? Där står det att Brf Kramsnö är en ”humoristisk kollektivroman om vänskap och kärlek”. I handeln kommer den att sorteras under feel good. Dessutom har jag på bokförlagets inrådan övat in en hisspitch, vilket innebär att jag under (den tidsåtgång som motsvaras av) en hissfärd drar en kort och säljande sammanfattning av romanen. Resultatet kan läsas på sidan ”Hisspitch”.

Idén till Brf Kramsnö kläcktes under ett årsmöte i min dåvarande bostadsrättsförening. Jag ville skriva en roman och hade ett par uppslag, men det var lösa intriger på olika teman och det saknades en helhet, något som knöt ihop det till en hel roman. Det var då det slog mig: Här i möteslokalen sitter de ju framför näsan på mig. En brokig samling människor, mer eller mindre främlingar för varandra, var och en med sina bekymmer, sina glädjeämnen – de kunde vara mina romanfigurer! Och det som binder dem samman är att de är medlemmar i samma bostadsrättsförening. Här kan de fösas ihop på ett naturligt sätt, och dessutom med en regelbundenhet som är guld värd berättartekniskt. På köpet får vi även bostadsrättsföreningens inbyggda konfliktrikedom. Tänk bara: de där som engagerar sig, de som inte orkar bry sig, de som kommer med förnyande förslag, de som förkastar nämnda förslag med ”nu gör vi som vi alltid gjort”. Här kryllar det av intriger att jobba med.

Brf Kramsnö är tänkt som en romanserie. I nuläget har jag råmaterial så att det räcker till åtminstone upp till tre delar, men det hänger såklart på bokförsäljningen. Om Brf Kramsnö blir en förlustaffär för bokförlaget, så får vi nöja oss med denna första del, som i så fall inte ska kallas del ett, utan en fristående roman med ett något öppet slut. Om det däremot blir en vinstaffär och bokförlaget efterfrågar en eller flera uppföljningar – ja, då finns det som sagt en hel del förberett redan.

Alla namn är uppdiktade, ska tilläggas. Det gäller personnamn, firmanamn och namnet på bostadsrättsföreningen. Jag önskar att jag kunde hävda att även alla romanfigurer är uppdiktade och att alla likheter med verkliga människor, levande eller döda, är oavsiktliga tillfälligheter, men det vore att ljuga. Eftersom jag vill hålla berättelsen verklighetstrogen, så måste ju även karaktärer, relationer, intriger och miljöer hämtas ur det verkliga livet. Men jag tänker inte berätta vem som är vem eller vad som är vad. Om någon känner sig träffad, ser sina egna särdrag i en romanfigur eller upplever en deja-vu av något kapitel, så kan jag inte säga annat än att vederbörande har varit en inspirationskälla för mig, och det i en uteslutande positiv bemärkelse. Kom ihåg att detta är en feel good-roman, det vill säga inget att ta på allvar.

På sidan ”Läsarreaktioner, ordet är fritt” välkomnar jag era kommentarer.

Med vänlig hälsning,

Jens Hellström