Detta är anekdoten som ordförande John Hansen berättar vid fikabordet innan årsmötet (i romanen är det bara slutklämmen som återges):
En grupp nunnor från ett irländskt kloster skulle resa till Rom och besöka Vatikanstaten, men ett förskräckligt oväder ledde till att flygplanet störtade i Alperna. Alla omkom.
Nunnorna uppstiger till himmelen och tas emot av Sankte Per, som ber dem ställa sig på led och komma fram till vigvattenskålen, en och en. De gör så, och först att komma fram är syster Josephine.
”Syster Josephine, har du vid något tillfälle i ditt liv på jorden varit i närkontakt med ett manligt könsorgan?”
”Oh nej, det har jag sannerligen inte. Herren är mitt vittne.”
”Bra, Josephine. Du är välkommen in till himmelriket. Nästa!”
Syster Bernadette kommer fram.
”Syster Bernadette, har du vid något tillfälle i ditt liv på jorden varit i närkontakt med ett manligt könsorgan?”
”Oh! Det var en gång i min ungdom av ren klumpighet. Det var på ett badhus och en av gossarna hade kommit fel. Det var bara med fingerspetsen som…”
”Kom och doppa fingerspetsen i det heliga vattnet.”
Bernadette gör som hon blir tillsagd.
”Nu är du renad, Bernadette. Välkommen in till himmelriket. Nästa!”
Syster Fiona kommer fram.
”Syster Fiona, har du vid något tillfälle i ditt liv på jorden varit i närkontakt med ett manligt könsorgan?”
”Oh! Det var en gång under kriget. Jag var fältsjuksköterska och en av de skadade soldaterna såg på mig med ett leende och jag såg att han hade… ja, det var ett förvirrat ögonblick, men det kom sig så att jag tog ett handgrepp om hans…”
”Kom och doppa hela handen i det heliga vattnet.”
Bernadette gör som hon blir tillsagd.
”Nu är du renad, Bernadette. Välkommen in till himmelriket. Nästa!”
Euphemia står först i kön, men det uppstår tumult bakom henne. Det är syster Dorothea som tränger sig fram.
”Vad är det fråga om” frågar Sankte Per.
”Om jag ska behöva gurgla vattnet” säger Dorothea ”så vill jag göra det innan Euphemia har varit nere med sin röv i samma vatten.”